Ordet delaktighet kan ses som en positiv formulering av samhällets strävan att undvika att marginalisera eller exkludera medborgare som har en funktionsnedsättning.
Mångtydigt begrepp
Begreppet har en social innebörd. Att vara är del av en social gemenskap och ha möjlighet att påverka. Men ordet är mångtydigt och tolkas på olika sätt i olika sammanhang. Ofta utan att man klargör vad man menar.
Det används ofta som ett vägledande begrepp inom handikappolitiken och har därmed kommit att få betoning på delaktighet i samhällets övergripande funktioner och utveckling. Vilket bland annat medfört att när man diskuterar tillgänglighet handlar det ofta om myndigheters hemsidor.
Men delaktighet som mål är tillämpligt på på alla nivåer av social samvaro. Och det är ett viktigt mål. Inte bara som uttryck för ett demokratiskt ideal och en universell mänsklig rättighet. I lika hög grad för att delaktighet är en av grundförutsättningarna för att tillfredsställa våra grundläggande behov av trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverkligande.
Erkännandet är viktigt
Vad innebär det då att vara delaktig? Det finns olika definitioner. men de flesta är överens om att det innebär något mer än att formellt tillhöra en grupp. SPSM har i forskningsprojekt granskat begreppets tillämplighet inom skolan och då använt sig av följande aspekter utöver tillhörighet :
Tillgänglighet, Erkännande, Sammhandling, Engagemang och Autonomi.
För full delaktighet krävs inte bara att man organisatoriskt tillhör en gemenskap. Den kräver även ett erkännande från övriga deltagare. Det handlar inte bara om att man själv upplever att man är delaktig. Det krävs även att man är aktiv tillsammans med de övriga.
Att ha inflytande i en social gemenskap
I ett annat forskningssammanhang användes den här definitionens: ”En individs frivilliga och aktiva bidrag till en kollektiv process som han eller hon upplever som angelägen och meningsfull för sig själv och andra.”
I grunden handlar alltså delaktighet om möjlighet att ha inflytande över beslut i en social gemenskap.. Det kan röra en grupp eller organisation man tillhör men i lika hög grad den egna privata sfären som boendet, den dagliga verksamheten eller fritiden.
Hinner jag ta en promenad?
En förutsättning för inflytande är att man är orienterad om i vilken situation man befinner sig. Vilka valmöjligheter finns och vad blir konsekvensen av olika beslut? Tillgång till relevant information är ett område som kan bli ett avgörande hinder för delaktighet om man har någon form av funktionsnedsättning. Finns alternativ till skriven text för den som har nedsatt syn, finns möjlighet att nå den plats där information ges för den som har rörelsehinder osv.
För personer med begränsade intellektuella resurser kan informationsproblemet utgöras av många olika faktorer . Det kan gälla att hantera kvantiteter och abstrakta dimensioner. Hinner jag ta en promenad innan TV-programmet börjar eller skall jag sätt mig och vänta? Hur tar jag detta beslut om jag inte kan använda en vanlig klocka? Ett annat problem kan vara hur skall jag uttrycka vad jag vill ha för mat om jag har svårt att föreställa mig saker som inte finns framför mina ögon och har ett begränsat ordförråd.
Det här är är bara ett par exempel på vardagliga problem där möjligheten till delaktighet ofta inte finns på grund av att man inte gjort den information som personen behöver tillgänglig på ett förståeligt sätt. Och sådana situationer är enligt min uppfattning tyvärr mycket vanliga inom alla omsorgsformer idag. Trots att det idag finns många olika möjligheter att öka tillgängligheten till information av detta slag används de sällan. Och trots att just hjälpmedelsområdet kring kognitiva funktioner har ett stort utbud och en mycket stor potential genom användning av olika former av IT-teknik. Det finns hjälpmedel och anpassningar som effektiv skulle ge den tillgänglighet till information som behövs i exemplen ovan och i många andra sammanhang.
En försämring
Den här situationen innebär att rätten till delaktighet – som är en central utgångspunkt för vår funktionshinderpolitik – i praktiken inte tillgodoses för en mycket stor andel av de personer personer som omfattas av LSS-lagen.
Ur ett historiskt perspektiv innebär detta en försämring mot vad som gällde några decennier tillbaka. När stiftelsen ala med Gunnar Kylén i spetsen bedrev forskning och producerade en lång rad skrifter som fick stor spridning som läromedel för personal inom omsorgerna, fanns ett betydligt större utrymme för delaktighet inom verksamheterna.
Något som förstärktes genom att IT-området utvecklades och gav många nya möjligheter.
Kunskaper på alla nivåer
Idag ser vi oroande tecken på att LSS-lagen urholkas och en återgång mot ett medicinskt vårdtänkande. Samtidigt som vi konstaterar att utbildnings- och kunskapsnivån hos en majoritet av verksamheternas personal är låg.
Sammantaget ett mycket dystert läge.
Vad kan göras ?
I väsentlig grad handlar den här frågan om kunskaper på alla nivåer inom kommunernas LSS-verksamheter. Men även om attityder och respekt.
I år får kommunerna extra statliga pengar för personalutbildning även inom LSS-verksamheten. Delaktighet borde vara ett ledord i den utbildningen.
En studie för att kartlägga hur rätten till delaktighet uppfattas och hanteras i kommunernas LSS-verksamheter vore också önskvärd. Detta som en utgångspunkt för ett strategiskt arbete med syfte att göra rätten till delaktighet till en verklighet för alla medborgare.
Vad säger Myndigheten för delaktighet?